Nu var det längesen sist.
Tänkte försöka komma igång lite med detta igen.
Kort och koncist blev det första inlägget, för nu ska jag soooova =) Natti natti
Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.
Källa:
Nalle Puh - A.A. Milne
tisdag 11 augusti 2009
måndag 9 februari 2009
Dikt!!
Skrev en dikt idag!
Och den tillägnar jag den enda mannen i mitt liv,
och som berört mig så oerhört mycket.
Och som jag älskar djupt.
Han vet vem han är =)
I din famn hör jag hemma.
Drömmer jag!
vad har hänt!
Vi som skulle ta nya tag!
Har vi allt nu ryggen vänt!
Nej så kan det inte vara!
Låg i din famn igår.
Snälla kan någon förklara!
Vill bara göra det igen om jag får!
Önskar vägen ur detta var lätt
du och jag det är så det ska vara!
Finns nog många sätt.
Snälla kan någon förklara!
Min kärlek är så jävla sann!
Min kärlek är så ärlig!
Men tillåt mig gråta lite grann.
För just nu känner jag mig förfärlig!
Vad har vi nu ställt till!
Detta var inte rätt!
Jag vet ju vad vi egentligen vill!
Det måste lösas på nåt sätt!
Tror inte vi på annat håll detta får känna!
denna djupa kärlek vi har!
Måste vi allt bara bränna!
Finns ju så mycket av oss kvar!
Tror verkligen vi kan ha det så bra!
Tror inte vi vill vara utan oss.
Det är ju vardagen med dig jag vill ha!
Nu tänker jag fan för OSS slåss.
Jag kan inte tänka mig att vara någon annans.
Kan inte låta detta oss ur händerna glida!
Tror det är meningen vi ska vara tillsammans.
du och jag, sida vid sida!!!!
Vår kärlek verkar aldrig kunna ta slut.
I slutändan är det alltid i varandras armar vi står!
Vi ska hitta en väg ut.
Men aldrig att jag vägen bort från oss går!
Man vänder inte såna här känslor sin rygg.
Det vore inte rätt.
Trots allt är det med dig jag känner mig trygg!
Det måste finnas ett sätt!
Annars skulle jag alltid känna mig ångerfull.
Tror du förstår precis hur jag menar.
Så för vår innerliga kärleks skull.
Nu släpper vi alla tunga stenar!
Jag vet att du älskar mig.
Och du, jag är bara DIN tjej.
Av: Cecilia Göransson.
fredag 6 februari 2009
Hello !!!
Puhh, precis avverkat ett pass pilates på en timme.
och situps samt lite armhävningar.... Klapp på axeln måste jag säga =) hi hi.
Ska bygga lite lego med Noel nu sen mocka skit i stallet.
Blir nog tv hos en kompis ikväll tror jag.
Ingen annan kan representera ditt samvete.
(Anishinabe, indianskt ordspråk)

Noel Pusslar!
och situps samt lite armhävningar.... Klapp på axeln måste jag säga =) hi hi.
Ska bygga lite lego med Noel nu sen mocka skit i stallet.
Blir nog tv hos en kompis ikväll tror jag.
Ingen annan kan representera ditt samvete.
(Anishinabe, indianskt ordspråk)
Noel Pusslar!
torsdag 5 februari 2009
Sliten!
I förrgår simmade jag 40 minuter.
Och igår Pilates en timme.
Idag yoga en timme och simmat en timme.... Shit vad duktigt =)
Fungerar skit bra för att rensa huvet på allt annat som pågår i mitt liv just nu.
Man blir trött, men så där skönt sliten.... ja ni fattar va?
Men fortsättning följer om tränandet håller i sig, men simmningen är ju kanon med foten.
Träning fast ingen belastning liksom.. wwieee!!
Nu ska jag dricka te och kolla lite tv.
Men ett ordspråk först.
Katten vill gärna ha fisken, men vill inte väta ner klorna.
Och igår Pilates en timme.
Idag yoga en timme och simmat en timme.... Shit vad duktigt =)
Fungerar skit bra för att rensa huvet på allt annat som pågår i mitt liv just nu.
Man blir trött, men så där skönt sliten.... ja ni fattar va?
Men fortsättning följer om tränandet håller i sig, men simmningen är ju kanon med foten.
Träning fast ingen belastning liksom.. wwieee!!
Nu ska jag dricka te och kolla lite tv.
Men ett ordspråk först.
Katten vill gärna ha fisken, men vill inte väta ner klorna.
måndag 2 februari 2009
Yoga.

Jajemen, idag har jag yogat en timme =)
Jobbigare än man kan tro faktiskt.
Många statiska övningar... så man blir nog stark,var jag ju redan innan, men ändå haha!!
Får göra vissa små justeringar pga av foten, men annars går det finnemang.
Mycket annat är rörigt nu... puh.
Tror jag håller på att få magsår på kuppen, så jag måste verkligen göra nåt åt situationen nu.
För annars går det nog inte bra detta, måste stressa ner. Det är dags att säga adjö till mycket och försöka blicka framåt.
Ska nog simma imorrn, det hjälper för stunden iaf.
Noel ska följa med och bada innan jag ska ta mig mina sim vändor. Blir kul för honom.
Sist vi var där så var inte rutschkanan igång, men imorrn blir det åka av =)
Att lova är att pantsätta framtiden.
söndag 1 februari 2009
John Blund strejkar!!

Kan ju inte somna, Gahhh!!
Tittar på det tråkigaste jag kan hitta på tvn, men hjälper ju inte.
Har lagt patiens på datorn, funkar inte.
Jag skulle vilja anropa John Blund, John Blund till Cissi tack!!
Jag upprepar John Blund till Cissi, omgående.
Men men Gonatt iaf fall då.
Tror han stämplat ut vad gäller mig.
Återstår att räkna får då 1,2,3,4.........
lördag 31 januari 2009
Sååå bra text.
Som vanligt så hittar jag texter som bara går rakt in i hjärtat.
Så måste dela med mig... Känns faktiskt som mitt liv just nu.
Peter Lemarc - Det Finns Inga Mirakel lyrics
Så här finns ingen kärlek kvar, bara hopplöshet,
och ett spel som vi spelar för att förlora.
Så tyst, var bara tyst, säg ingenting, inte ett ord till.
Det är inte ord, det är kulor, kulor som sårar.
Vad vännen min, jag ser att du gråter.
Du säger att det vi bränt aldrig kommer åter.
Ah, vi börjar väl om.
Det finns inga mirakel, det finns inget paradis.
Se oss i spegeln, två spektakel som måste betala ett pris.
Det finns inga mirakel.
Jag, jag är trött på denna man, den du gör mej till,
men jag vet att jag ger dej dina repliker.
Så säg, säg dom ord du inte törs, säg dom om igen.
Smaka sorgen av att sakna innan du skriker.
Vad vi än har här i våra händer så finns det där hur vi än vrider och vänder.
Men vi tar det givet.
Det finns inga mirakel, det finns inget paradis.
Se oss i spegeln, två spektakel som måste betala ett pris.
Det finns inga mirakel.
Tänk, tänk om kärleken fanns ren, bara ren och pur.
Men så fort vi sagt ordet slåss vi för stoltheten.
Vi faller i redan grävda gropar.
Vi tror att kärleken kommer om vi bara ropar.
Men den har inget namn.
Det finns inga mirakel, det finns inget paradis.
Se oss i spegeln, två spektakel som måste betala ett pris.
Det finns inga mirakel.
Jag bara älskar denna text....
Så måste dela med mig... Känns faktiskt som mitt liv just nu.
Peter Lemarc - Det Finns Inga Mirakel lyrics
Så här finns ingen kärlek kvar, bara hopplöshet,
och ett spel som vi spelar för att förlora.
Så tyst, var bara tyst, säg ingenting, inte ett ord till.
Det är inte ord, det är kulor, kulor som sårar.
Vad vännen min, jag ser att du gråter.
Du säger att det vi bränt aldrig kommer åter.
Ah, vi börjar väl om.
Det finns inga mirakel, det finns inget paradis.
Se oss i spegeln, två spektakel som måste betala ett pris.
Det finns inga mirakel.
Jag, jag är trött på denna man, den du gör mej till,
men jag vet att jag ger dej dina repliker.
Så säg, säg dom ord du inte törs, säg dom om igen.
Smaka sorgen av att sakna innan du skriker.
Vad vi än har här i våra händer så finns det där hur vi än vrider och vänder.
Men vi tar det givet.
Det finns inga mirakel, det finns inget paradis.
Se oss i spegeln, två spektakel som måste betala ett pris.
Det finns inga mirakel.
Tänk, tänk om kärleken fanns ren, bara ren och pur.
Men så fort vi sagt ordet slåss vi för stoltheten.
Vi faller i redan grävda gropar.
Vi tror att kärleken kommer om vi bara ropar.
Men den har inget namn.
Det finns inga mirakel, det finns inget paradis.
Se oss i spegeln, två spektakel som måste betala ett pris.
Det finns inga mirakel.
Jag bara älskar denna text....
söndag 25 januari 2009
Simmat igår.

Japp, jag och min syster Maria var till bad huset och simmade 1km 250m, bra för att inte ha gjort nåt på ett tag, eller?
Sen solade vi en stund... gött.
Var till badhuset för några dagar sen oxå, med noel, bror och far.
Arbogas badhus är så bra för dom har så varmt i vattnet, jag är ju en riktig fryslort så det passar mig =)
måndag 19 januari 2009
Ja, då har vi åkt sextio mil igen...
Japp, åkte till Småland i torsdags middag, hade läkartid på fredag morgon.
Är ju lite krångligt eftersom jag har adressen i Småland men så gott som bott i Västmanland i åtta måmader nu. Och mitt i all röra med foten blir det invecklat att byta läkare och andra kontakter gällande sjukskrivningar mm.
Och Stefan och jag har ju inte haft det så himla lätt heller, därför har det blitt så här.
Men nu kan jag känna mig arg på mig själv att jag accepterat den här situationen SÅÅÅ länge.
Har kommit till en punkt i detta drama där det bara måste ske en förändring på ena eller andra sättet.
Orkar inte gå och känna mig vilse i ett stort tilltrasslat nystan mer, ska fan inte behöva vara så.
Men igår så åkte vi hem till västmanland.... med full packad bil igen, är ju inte första gången direkt.
Kan ju inte vara borta så länge, har ju min häst kvar här och henne vill jag inte sitta och köra själv trettio mil. Köra transport gör mig inget... men om det mot förmodan skulle hända nåt. jag menar tänkt tex om bilen skulle stanna eller nåt sånt, då kan det ju vara bra att vara två.
Men den hjälpen jag behöver för att kunna ha ett liv i Småland finns inte.
Och mina föräldrar vill jag inte dra in i detta mer, dom har ställt upp så himla mycket och detta är ju inte deras fel att vi har strulat till det så här. Så tänker inte begära att dom ska hjälpa Stefan och mig reparera vårt förhållande.
Jag vet det är helt sjukt, näst intill patetiskt.... vårt förhållande faller på att min häst är här och att Stefan lovat hjälpa mig över femton ggr, fast han aldrig gör det.
Ska jag behöva fråga andra om dom kan hjälpa mig utifall att Stefan skiter i det som vanligt...
Eh kan ni boka in lördag för att köra min häst, Stefan har sagt han ska komma men utifall att liksom. nej så tycker inte jag man gör mot nån.
Lovar saker man aldrig planerat att slutföra.....
Så den nivån ligger det på nu. folk svälter och dör i världen och detta ser vi som ett världsligt problem, som egentligen kan lösas på en dag.... Men jag kan inte själv och jag tycker vi är två om det och som orsakat att hon behöver flyttas igen, visst är det ledsamt.
Min fot, hmm. Jag väntar på en remiss till ortoped och röntgen nu iaf. Den blir bara sämre. Knastrar i leden på morgonen när jag ska röra den, och köra bil trettio mil börjar bli tungt. Efter femton mil så börjar den säga ifrån. det känns som riktig migrän värk fast i foten.
Hela kvällarna består av molande värk. Men äter recept belagda tabletter nu som tagit bort udden av det iaf.
Så nu är det bara att vänta och se då.
Så mitt liv fortsätter i pessimismens tecken. he he.
men känner mig rätt god till mods trots allt, allt brukar lösa sig i slutändan. Och jag har ju min lilla Noel som alltid förgyller tillvaron.
Och inte att förglömma, mina underbara vänner och familj.
All eld slocknar, om man inte håller den vid liv.
Källa: Okänd
Är ju lite krångligt eftersom jag har adressen i Småland men så gott som bott i Västmanland i åtta måmader nu. Och mitt i all röra med foten blir det invecklat att byta läkare och andra kontakter gällande sjukskrivningar mm.
Och Stefan och jag har ju inte haft det så himla lätt heller, därför har det blitt så här.
Men nu kan jag känna mig arg på mig själv att jag accepterat den här situationen SÅÅÅ länge.
Har kommit till en punkt i detta drama där det bara måste ske en förändring på ena eller andra sättet.
Orkar inte gå och känna mig vilse i ett stort tilltrasslat nystan mer, ska fan inte behöva vara så.
Men igår så åkte vi hem till västmanland.... med full packad bil igen, är ju inte första gången direkt.
Kan ju inte vara borta så länge, har ju min häst kvar här och henne vill jag inte sitta och köra själv trettio mil. Köra transport gör mig inget... men om det mot förmodan skulle hända nåt. jag menar tänkt tex om bilen skulle stanna eller nåt sånt, då kan det ju vara bra att vara två.
Men den hjälpen jag behöver för att kunna ha ett liv i Småland finns inte.
Och mina föräldrar vill jag inte dra in i detta mer, dom har ställt upp så himla mycket och detta är ju inte deras fel att vi har strulat till det så här. Så tänker inte begära att dom ska hjälpa Stefan och mig reparera vårt förhållande.
Jag vet det är helt sjukt, näst intill patetiskt.... vårt förhållande faller på att min häst är här och att Stefan lovat hjälpa mig över femton ggr, fast han aldrig gör det.
Ska jag behöva fråga andra om dom kan hjälpa mig utifall att Stefan skiter i det som vanligt...
Eh kan ni boka in lördag för att köra min häst, Stefan har sagt han ska komma men utifall att liksom. nej så tycker inte jag man gör mot nån.
Lovar saker man aldrig planerat att slutföra.....
Så den nivån ligger det på nu. folk svälter och dör i världen och detta ser vi som ett världsligt problem, som egentligen kan lösas på en dag.... Men jag kan inte själv och jag tycker vi är två om det och som orsakat att hon behöver flyttas igen, visst är det ledsamt.
Min fot, hmm. Jag väntar på en remiss till ortoped och röntgen nu iaf. Den blir bara sämre. Knastrar i leden på morgonen när jag ska röra den, och köra bil trettio mil börjar bli tungt. Efter femton mil så börjar den säga ifrån. det känns som riktig migrän värk fast i foten.
Hela kvällarna består av molande värk. Men äter recept belagda tabletter nu som tagit bort udden av det iaf.
Så nu är det bara att vänta och se då.
Så mitt liv fortsätter i pessimismens tecken. he he.
men känner mig rätt god till mods trots allt, allt brukar lösa sig i slutändan. Och jag har ju min lilla Noel som alltid förgyller tillvaron.
Och inte att förglömma, mina underbara vänner och familj.
All eld slocknar, om man inte håller den vid liv.
Källa: Okänd
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
