söndag 28 december 2008
Vi var på bio idag.

Var på bio idag med Noel, bror och systrar. Vi såg Chihuhuan från beverly hills.
Efter bion åt vi på mc donalds... Gissa vad Noel åt, nuggets så klart, varför frångå ett vinnande koncept liksom =) Doppade tom äppel bitarna i söt sura såsen, då gillar man den.
Igår var Noels farmor och farfar här och hälsade på, så himla roligt att träffas då det blir alldeles för sällan. Syns på Noel att han är stolt över att det är HANS farmor och farfar.
Vi åt julegröt och skink smörgås, fast med vanlig skinka =( våran jul skinka tog slut i fredags, och det gick inte att få tag i en enda skinka igår..... skit!!! men det gick ändå.. snacka om i lands problem.... shit hittar ingen skinka. puhh så man är.
Men i vilket fall, det är så skönt att vi iaf har en relation och att det trots tiden emellan gångerna känns så lätt och avslappnat ändå. Tack Ulla och tryggve, hoppas vi ses snart igen.
Fick ett skavsår på vristen igår igen,som blodade lite. sitter en skruv precis nedanför som spökar under skinnet lite, hmm tur jag ska till läkaren i början av februari. Får ha dubbla stöd strumpan på hela tiden så länge... blir så tjockt i skorna bara. men det är väl minsta problemet ändå.
Imorrn måste jag försöka få tag i min hovslagare, Jalle behöver göras här snart.... håller tummarna att han har tid. Han brukar ha mycket att göra. Vart ju ingen tid bokad sist för jag/vi trodde ju liksom att vi skule vart i småland för längesen.... men en sak är säker, Det blir inte alltid som man tror... inte ens ibland.
Nej nu ska "pessimist" Cissi titta färdigt på en film, och hoppas att det blir optimisst Cissi som skriver imorrn he he =)
Hemma är inte där du bor, utan där man förstår dig.
Källa: Christian Morgenstern
fredag 26 december 2008
onsdag 24 december 2008
tisdag 23 december 2008
måndag 22 december 2008
dan före dan före doppare dan..
och hans och Kattas son Gustav.
Nu är det inte långt kvar tills paketen ska rivas upp, all mat ska ätas och kalle anka ska ses.
och alla julklappar är klara förutom akvariumet som ska hämtas imorrn em.
Red imorse med erkan (Erika) hi hi. Vi kom iväg runt nio så vi fick lite brottom för Erika skulle vara i stan vid tio. Därför red vi till vår perfekta långa klätter backe och tog den två ggr uppför. Måste träna bak och ryggmuskler. tror det kan hjälpa mycket för Jalles bärighet i galoppen.
Hon börjar haja detta med att fatta rätt galopp iaf, fattade vänster på andra försöket idag trots att hon är så himla pigg, annars brukar hon bara ha springa i huvudet ... skit samma vilken galopp typ.
Men det är ju trots allt ett fullblod så lite spring huvud kommer nog alltid att finnas där. Men måste säga att det är skönt att ha en självgående häst som man slipper sitta och driva och driva hela tiden. känns som man kan fokusera mer på finliret istället.
Hon går fint i höger galopp, stadigt och balanserat, men i vänster vill hon gärna rusa iväg. Hon är nog väldigt svag i den därför hon har svårt att bära sig och samla sig... och därav försöker hon givetvis smita.
Men men, bara man kan åka till ridhuset eller rida på banan så ska det nog lösa sig med det oxå.
Träffade Erika i stan sen vid fem, var till tittin och kollade in lite kläder, hittade två tröjor och några jeans. erikade hittade oxå lite kläder. Men dom hade dåligt med tröjor =(
Kl sex åkte vid till morbror och hans familj och åt lite julegröt och smörgås. Noel lekte med Gustav som är drygt ett år äldre och dom hade jätte roligt. Bytte julklappar gjorde dom oxå Gustav fick byggsats lego och Noel fick detsamma.... lite kul =)
Var hemma strax efter tio, matade hästarna med sitt kraftfoder sen hamnade jag här.... i Soffan.
Så nu ska jag kolla tv ett tag till.... som vanligt så tar det ju ett tag för mig att somna.
Vet vad som hade hjälpt, Stefans famn. Så himla effektiv för mitt somnande. saknar honom så!
Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av skogen
och vänta på att andra ska komma till dig,
du måste gå till dem ibland.
Nalle Puh.
söndag 21 december 2008
Allt ordnat nu.
Först var vi och tittade på ett akvarium som Noel ska få. begagnat men super fint, 100l och ser nytt ut. Fiskar, växter och grus mm för 800kr, väldigt överkommligt. Men fiskarna i vill jag inte ha. Det är såna ciklider som äter allt med stjärt, och eftersom Noel vill ha slöjstjärtar och guldfiskar så var jag förbi Zoo butiken och frågade om han ville byta lite.
Egentligen gör dom inte så men han tyckte jah skulle ta dit dom så skulle han titta på dom och se vad han kan göra... skit bra.
Men tisdagen blir lite häktisk, hämta akvariumet vid fem, plocka ur fiskar och så. Sen till zoo med fiskarna och efter det hem och packa upp allt hälla i vatten, aklimatisera fiskar etc... och detta utan att Noel ser eller märker nåt, snacka om utmaning.
Tänkte klä in det i julklapps papper som han får öppna på julaftons morgon, det blir kul =)
Sen var vi upp på stan i Arboga och fixade till mor och far, men det kan jag inte skvallra om här.
Lollo fyllde tretton år idag, tonåring nu, GRATTIS!!
Hon hade fått en systemkamera, passar henne jätte bra för hon är jätte duktig på att ta kort.
Blir kul att se hennes bilder sen.
Blev inget rida pga av allt julklapps fixande, men kanske var bra för mitt ben är alldeles rött och varmt och där det var borrat i benet är det en svullen knöl... vette sjutton vad som försigår där. Men måste nog kolla upp det för det gör fasligt ont. Nästan mer ont där än i fotleden, skumt.
Men tänkte försöka rida imorrn, Erika och jag. Hon ska vara i Arboga kl tio så måste bli innan det då.
Imorrn kväll ska vi till morbror Anders och hans fru... förhands firande av julen.
Det blir trevligt för vi ses så sällan.
Nu ska jag kolla tv en stund till sen gosa med en sussande Tolle, Natti natti.
Mät inte rikedomen i hur mycket saker du äger,utan i hur mycket du har som du inte skulle byta mot pengar.
Gonatt..
Fattar inte varför jag inte kan somna, eller jo kanske lite. Finns en hel del i huvet just nu plus en ond fot =( men men....
Måste försöka vända trenden bara.. he he inte så lätt.
Har ridit Jalle idag, Erika var hemma på förmiddan så vi red bort till en jätte bra klätter backe så dom fick jobba lite.
Erika säger jämt att jag pratar i telen tom när jag rider ibland, men idag lyckades jag fånga henne pratandes i telefonen på häst ryggen... GOT YA!! *garv*
Ska försöka lägga upp den fråm telen sen.
Har ju lärt min kära häst att lyfta benet och hålla det i luften, buga och pussas på kommando, det är bara det att hon har börjat göra det hela tiden utan att jag ber henne, så rolig att lära henne saker, det går så fort.
Men lite jobbigt att få hennes mule i ansiktet jämt och ständigt. Så tänkte lära henne några fler saker så hon har ett större register att välja bland.
Idag har jag snaggat Noel oxå, han tycker inte om att bli klippt kan jag säga...
-aj det sticks, jag får ont i nacken, blä jag har hår i munnen etc..
Men nu är det avklarat iaf, skönt.
Nu har vi sett en film men alla svek precis så jag fortsätter titta på en annan själv. Nån rysare.. usch lite otäckt själv.
Men ska se en stund till om jag vågar =/
Vänlighet betyder inte att man accepterar allt det andra gör.
~Daila Lama ~
lördag 20 december 2008
Kär och trött.

Känns jätte skönt i hela kroppen, men längtan är värre. Längtan efter ett normalt liv och efter att ligga i en famn igen =(
Allt hattande fram och tillbaka har däremot gjort en fruktansvärt trött... puhhh
Har handlat några julklappar till idag så nu har jag inte många kvar att fixa. Men det har gjort att ridandet blitt lidande tyvärr. Men gjorde ju inte jätte mycket att min fot fått vila.
Erika är inte hemma imorrn (idag) men jag ska ut själv med Jalle en sväng på förmiddagen tänkte jag, träna gallop fattningar tänkte jag. Sen måste jag ta och klippa Noel, Han är riktigt långhårig och måste "snyggas" till så här i jule tider... nej skämt osido han är världens sötaste kille ändå men han behöver verkligen korta av det lite.
Nu ligger han och sover ute hos Matti, han har en sån barrack som är inredd jätte mysigt och Noel har velat sova där länge. Han tog boken morfar är sjörövare under armen och knallade ut.
Jag är fortfarande vaken som vanligt, brukar kunna somna runt två nån gång. Så det är bara att vänta på att man ska känna av sanden i ögonen från John blund, konstigt att han alltid är försenad till mig.
Nu ser jag på Ambulans först på olycksplatsen på Tv4 fakta. riktigt bra.
Jag älskar sådana program, typ allt som har med någon form av sjukvård. Man skulle ju blitt läkare.
Först ett ordspråk sen en dikt.
Var inte rädd för motstånd - kom ihåg att det är i motvind och inte i medvind som en drake stiger.
Nils Södergren.
onsdag 17 december 2008
toodiloo =)
Hej svejs.
Ligger i med bloggandet måste jag säga, mycket duktigt av sillen he he.
Dagen kan man väl till att börja med samanfatta med ett ord... telefon. ingen nämd ingen glömd *blink* Nej men den har faktiskt gått varm mer än vanligt idag, kanske nån som känner sig träffad, vad vet jag.
Jag är faktiskt ingen telefon människa, inte så jag ogillar det direkt men jag vill gärna ha nåt att säga och prata om. men men alla är vi olika.
Red Jalle idag oxå och Erika Leeloo. Jag är skit glad för jag har hittat knappen för vänster galopp idag, JIPPIE.
Har fokuserat för mycket på att ha henne för kort, måste våga lätta mer i handen och öppna upp mer med skänkeln på vänster sida. och flytta höger skänkeln ännu längre bak ... för att vara extra tydlig. Och riktigt trycka över henne i vänster galopp. Och det fungerade såååå bra.
Hoppas vi kan last träna båda imorrn och se om det fungerar bra med båda i transporten, så vi kan åka till ridhuset.
Tänkte åka och fixa lite julklappar imorrn oxå, i god tid, mmm verkligen. Resten får nog bli på fredag eller nåt.
Nu är det dags att natta lilla tåg chauffören,,, Noel är helt besatt av sin tågbana.
Story time! Natti.
Ett ordspråk som passar så här till julklapps letande.
Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.
Källa: Nalle Puh - A.A. Milne
tisdag 16 december 2008
Gick ju inte enligt planerna..
Nej, hade ju glömt att Erika skulle vara på arbetsförmedlingen idag... så hann inte med ridningen idag. Fast varannan dag är fullt tillräckligt för foten.
Jag och Noel skjutsade in Erika till Köping vid halv tio. Sen åkte Noel och jag och tittade på akvarium... han vill ha pirayor i sitt, men det vill inte jag. vem vet vad han skulle ge dom he he.
Sen enades vi om lite mindre slöjstjärtar, puhh!
Tittade på tamråttorna också, dom är ju så fina. Hade en när jag var liten som hette Erik.
Han hade stamtavla och allt, och han var urmysig. Låg innanför tröjan och sov och riktigt tilgiven. så jag är riktigt sugen på en till ... nån gång.
Passar kanske inte just nu när man inte har nånstans att bo, men men.
På Noels "befallning" *blink* bar det sen av till leksaksaffären. Men jag hade sagt redan innan att jag inte handlar nåt nu precis innan jul och allt, dels så får han saker rätt ofta och sen är det ju lätt att det blir dubbletter och det är ju lite onödigt.
Men han köpte för sina egna pengar en liten tågvagn. rena rama rånet, nej men allvarligt 60kr för en liten vagn... men då får man ju en Brio oxå hmm!
Var till brors jobb en sväng oxå, han följde med och åt på mc donalds.
Vad har vi gjort sen.... ja, ätit mat. mockat i stallet, tagit in hästarna.
Noel och Matti har åkt upp på sk Jeppes berg här i närheten med fyrhjulingen där dom grillat korv.
Nu kom dom vissst tillbaka. Måste gå och höra hur det gått.
Men först ett ordspåk så klart..
Målet är ingenting. Vägen är allt.
Källa: Robert Broberg
måndag 15 december 2008
Brrr..
Ja det var verkligen kallt ute imorse, inte på grad skalan men så där ruggigt som bara kryper in i kläderna.
Red Jalle på förmiddagen med Erika på Leeloo. Eftersom det var fruset fortfarande så tänkte vi passa på att rida lite i skogen utan att få massa snöklamp i skorna... he he trodde vi ja.
Det blev tö väder rätt fort kan jag säga,,, men men vi pölsade på i snön. Måste säga att våra två pollar är väldigt medgörliga och går där man säger att dom ska gå... tom när vi råkade hoppa över på en plöjd, snöig blöt åker, blev lite jobbigt faktiskt.
men den har inte varit plöjd på flera år bara stått i träda så länge jag kan minnas och vem tänkte på det under all snö.
Vart ett riktigt träningspass för dom. Var ju bra på ett sätt =)
Min fot är inte rolig nu, så jävla tråkigt att den bara blir sämre och sämre. Har aldrig haft så ont när jag rider som nu. Förut har det gjort ont men jag har kunnat bita ihop. Men nu måste vi sluta trava eller gallopera för så fort det blir lite för mycket belastning så.... ja fy sjutton. Men tänker vara glad för det lilla. Rider lätt med knäna för att avlasta foten och alla sätt är bra förutom dom dåliga eller hur. och shit vad vältränade insidan på låren blir.
Men måste nog begära en röntgen av den, tror nog det börjat bli atros i den (brosk bildning i leden) därför den börjat bli så stel på morgonen oxå.
Men tänker inte deppa för det. Kunde varit mycket värre.
Kom precis in från stallet, syster och jag har byggt en box till lilla Mosi ute där vi har höet. Så han slipper stå i spilta samt att han får det mycket svalare där, svettas så på nätterna inne.
Där får han stå med sina "kompisar" fåren. Men han bryr sig inte bara han får äta he he he.
Fick ju bli så nu när Jalle kom och snodde tillbaka sin gamla box.
Snart ska vi äta lite mat, sen tänkte jag faktiskt ta mig ett välförtjänt ehh eller välbehövligt bad.
Men imorn ska vi nog ta en lite längre tur om det töar lite mer. Mår så himla bra i själen av att rida och komma ut.
Food Time. =)
och så ett lite ordspråk.
Det finns blott en väg till lycka, och det är att upphöra med att bekymra sig över förhållanden som det inte står i vår makt att förändra.
Källa: Epiktetos
söndag 14 december 2008
Längesen nu!!
Ja det var ett tag sen, men som vanligt har ju allt varit upp och ned.... he he.
Nästan så att man kan börja skratta åt allt som händer. men men.
Är tillbaka i Medåker pga många tråkiga anledningar. Men nu är det snart jul iaf, och julklappar ska inhandlas.
Har faktiskt fixat några stycken innan vi åkte "hemifrån" till dom jag inte träffar i jul.
Detta med julklappar är inte lätt, är lite nojig med att det ska vara rätt sak till rätt person.
Men resten av klapparna åker vi nog och fixar på fredag.
Igår var vi på julmarknad i Arboga. Första året på länge som det varit kallt och snö, blir lite mer stämmning då. Har faktiskt några av mina smycken till försäljning där he he...får väl se om det finns nåt intresse.
Sen åt vi pizza på Erikas begäran... hon vill jämt ha pizza, iaf så fort vi är här =)
Och på kvällen käkade vi godis och kollade tv, Mys!!
Nu väntar jag på att Erika ska komma hem (var på partaj igår) så vi kan ta en tur med hästarna.
Måste last träna våra hästar lite så vi kan stoppa in båda och åka till ridhuset tillsammans... hopplöst ute nu. Dags att få träna lite ordentligt både för mitt eget och Jalles välmående.
Kaffe dags =)
Januari 2007, innan vi flyttade till småland... Glada hästar i snön =)
söndag 23 november 2008
GRIMEA !
P´gs Grimea
Född Augusti 2001, Död 23 november 2008.
They say memories are golden, well maybe that is true.
I never wanted memories
I only wanted you.
A million times I needed you, a million times I cried.
If love alone could have saved you, you never would have died.
In life I loved you dearly, in death I love you still.
In my heart you hold a place no one could ever fill.
If tears could build a stairway and heartache make a lane.
I’d walk the path to heaven and bring you back again.
Till minne av min älskade underbara Grimea. Herregud vad du fattas mig.
Dina tassavtryck finns med i allt jag gör, precis som när du levde, du hade en sån förmåga att bara vara med överallt. Glömmer dig aldrig.
tisdag 4 november 2008
Mycket bra text!!
Takida - Handlake village
It's been a long, long time for that I owe you now,
I miss your heart I miss your lonely eyes.
I want to come back for more, I want to take care of my memories, welcome me, welcome me tonight.
There's been tragedies and hard times,
there's been luck and real good times, the magic spellbind.
The store is not open, trees have fallen but you still giving light.
The pride is not broken, it still lingers on, the fight
the fight's already won, you'll see. Without any doubt.
Nature's splendor still there, the water runs with a hope of new life,
the children begins to laugh.
My mother taught me to cry, my family gave me a better side,
the soil bound us together.
refräng:
The store is not open, trees have fallen but you still giving light.
The pride is not broken, it still lingers on, the fight
the fight's already won.
Looking at a photograph, the hands starts shaking,
tears are falling so fast.
I will not get over that, the mainstay has fallen, she passed away.
refräng (2x)
You'll see.
The store is not open, trees have fallen but you still giving light, to me.
Fy!!!!!!
Finns det nån kvar på denna jord som tycker att ärlighet och förtoende är viktigt ... börjar bli rädd.
Kan man lita på folk nu förtiden eller spelar sånt ingen roll längre?
Jag står inför ett riktigt vägskäl i mitt och Noels liv.
Önskade det fanns nån medicin att bara bota allt som hänt med, men önsle tänkanden kan man ju bara glömma nu.
Måste gå in för äkta handling nu.
Så jävla jobbigt bara när man känner sig lika mycket värd som gårdagens sopor =(
Men ska börja nysta i allt imorrn, för tänker inte leva i sånt här skit mer.
Och det kanske bara är jag som kan göra nåt åt det, och då jävlar ska här bli ändring.
Man kan inte bara ha någon utan måste väl förtjäna den andra oxå, eller?
måste visa att den andres välmående betyder nåt.
Jag har vart med om mycket otäckt i mitt liv, men det ska väl inte få hindra mig att ha ett bra liv.
Vill inte älta mer i mitt gamla, jag vill gå vidare och LEVA!!!!!!!!!!!!!
Önskar bara att det hade blitt som vi hade tänkt.
Önskar varje dag minut och sekund att det var annorlunda.
Önskar att visa ord inte sagts, eller ens tänkts.
älskade dig och ingen annan, du var verkligen speciell för mig.
trodde vi hade nåt speciellt.
Och ärligt talat så älskar jag dig än trots allt.
ska upp tidigt imorrn, besikta bilen och åka trettio mil.... puhh!!
Så bäst att kanske sussa nu.
Får väl se vart allt bär hän imorrn, bävar för allt men bäst att bara ta tjuren vid hornen.
natti natti.
Mer dikt !!
Vill ha allt tillbaka, allt som en gång var.
Men måste väl inse att inget finns kvar.
Jo trasigt hjärta, och brutna ord.
Ligger och vilar i min själs djupa jord.
Önskar det inte blitt så här.
Ville faktiskt vara där du är.
Känner mig så himla ensam i allt.
Men går in för att hålla huvudet kallt.
kanske ej kommer hjälpa.
Spelar roll när allt ändå skulle stjälpa.
Du var min trygghet då.
Om jag ändå vetat att jag sen så här skulle må.
Förtroende och tillit är för mig guld värt.
Men se vad jag lärt.
man kan inte lita på att det är viktigt för alla.
Känns som hela världen faktiskt ska falla.
Tur jag har min ängel sover i sin bädd.
För om han är jag så himla rädd.
Han är min glädje och mitt allt.
Det kan jag säga tusenfallt.
Älskar dig Noel över allt annat.
utan dig skulle min värld stannat.
Men finns en jag alltid kommer sakna.
Så otäckt att utan dig vakna.
Önskar verkligen allt varit annorlunda.
Av. Cecilia Göransson 2008.
Jalonica kära lilla polle.
Fattar rätt galopp i båda varv och tempo växlar jätte fint.
Känns roligt att det fungerar trots att foten är skit, men sporrarna har verkligen hjälpt.
Jag kommer åt henne med skänkeln trots att foten är stel.
så idag har varit en bra dag när det gäller ridningen.
onsdag 29 oktober 2008
Så bra!
Melissa Horn & Lars Winnerbäck - Som jag hade dig förut
Du springer aldrig ifatt,
när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt
men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent
att säga som det är
Vi testar nya vägar
som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra
men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut
Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
Jag vet att det är svårt över telefon
men när jag har dig nära
vill du därifrån
jag vet att du har tänkt
men berätta hur du mår
Jag försöker träffa andra
men det är inte så lätt
jag har försökt att tänka bort dig
på alla sätt
det är dags att lägga på
men att stanna känns så rätt
Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förrut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förrut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förrut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förrut.
Bra Va!! Gonatt.
fredag 10 oktober 2008
Jalle har ont:(
Tror min totto har fått hovböld. Våtvarmt omslag har hon nu. Och hovis kommer på söndag igen. Är hon inte bättre då så bär det av till strömsholm på måndag. Har redan bokat en tid där... Hoppas att vi inte behöver utnyttja den.
onsdag 8 oktober 2008
Jalle är halt =(
Hoppas att det bara är en sträckning, för mamma såg henne halka i hagen igår, hoppas för allt i världen att det är så enkelt och att hon är bättre ikväll =(
Fattas väl bara att hästen måste till strömsholm eller nåt, lika halta är vi båda två, snyft.
Eländet slutar inte där. har inte fått mina sjukskrivnings papper från läkaren än som han borde skickat för längesen. Och även remissen till en annan ortoped är borta eller nåt.
Både försäkringskassan, facket, arbetsförmedlingen och försäkringsbolag är ju på mig... så försökte jaga rätt på nån som kunde hjälpa mig, men det stängde ju så klart kl tre och jag ringde typ två minuter över, får göra ett nytt försök imorrn.
Men på lördag ska jag och Erika åka till Gladahästen i spiltan i V-ås... ridsportbutik. Hoppas att dom kanske har lite western prylar och kanske även en sadel som kan passa.
Sen tänkte vi även åka till Tumbleweed utanför Sala, ren western butik =) behöver ju verkligen några bra passande boots som sitter bra och inte gör ont. och även ett par sporrar för att kunna förstärka min skänkel lite pga av min lilla fot som annars är obrukbar.
Men hoppas det kan hjälpa litegranna iaf.
Finns säkert annat smått och gott som man gärna skulle vilja ha hi hi.
Ska gå på riddarfest på lördag oxå, kan bli skoj och träffa alla =) även Noel ska med, utklädd till riddare.
Nu ska sillen ta lite kaffe.
När allt håller på att störta samman är det förnuftigaste ofta att hålla sig lugn.
Källa: Henry Miller
Och ohhh vad jag försöker med det.......
tisdag 7 oktober 2008
Ont i lilla fossingen vill jag lova !!
Jag har såååå himla ont nu =( kan inte sova.
snyft, och pust .... jävla fot helt enkelt.
så fort man rört den för myket på en dag blir den svullen och man får sån molande värk inne i benet, svårt att förklara men typ mitt i leden och där det sitter mest skruv.
Men ikväll är den värre än någonsin.
Men ingen kan säga att jag inte tränar, för den böjs och strethas till max varje dag nu.
DEN SKA BLI BÄTTRE. och punkt slut.
Nej men allvarligt så vill jag inte ha den som den är nu iaf. Så tänja så mycket det går är väl vad som gäller. även om det blir så här. Men det måste ju ge utdelning sen, och då är det ju verkligen värt varje ond minut.
Så, nu har jag fått häva ur mig lite... se om det hjälpte för sömnen. he he. Imorgon är en ny dag med nya tag, eller hur?
Natti natti.
måndag 6 oktober 2008
söndag 5 oktober 2008
Riddare:)

Ja det var ju meningen i somras ... Detta kortet togs när vi visade upp oss på presskonferens inför tornerspelen i augusti. Men efter detta krossade jag ju foten och tornerspelen var ett minne blott:(. Det är så himla kul så hoppas vi kan vara med nästa år. Dags att sova, ska till degerfors imorrn och lämna syster tidigt. Så natti.
Noel och Dixie.

Även lilla Tolle kan rida, kanske inte är hans favvo syselsättning men han har faktiskt talang =)
Han bara sätter ena foten i stigbygeln och hoppar upp. Tror han studerat lite i smyg hi hi...
Förutom att Jonnas lilla Dixie la sig och rullade med tolle på så gick det fint. Han borstade av sig sanden och hoppade upp igen.
trasig fot ja, men inte idag!

Tog min första ridtur på min kära häst här igår, för första gången på nästan fyra månader.
Foten höll och det blev inte som sist (på bilden en precis nyss total demolerad fossing)
Men den är heller inte så funktionell när det gäller just ridningen och den gör fasligt ont efteråt... Men det är bara bita ihop, för gud vad skönt att kunna rida henne igen =)
helt vilse...
Men men, allt löser sig väl. orkar inte älta allt mer, får fasiken vara bra med det nu.
har fixat mig en ny mobil nu iaf... som jag kan blogga direkt ifrån, jippie =) Det innebär ju att det inte bara skrivs om alla mina problem utan kommer upp lite mer bilder om vad som faktiskt händer i mitt liv, tro det eller ej.
**Jag älskade dig så djupt att jag höll på att drunkna.
(Cecilia göransson)
onsdag 1 oktober 2008
En grå dag!


Ja faktiskt både ute och i hjärta och sinne.
Har varit ut till min kära häst precis, klarar att gå dom ca femtiometerna med käppen, även fast det är grusväg. Ont menUnderbart!
Bytte täcke för det ska visst komma in mer regn senare. Imorrn ska hon få nya skor, gud så skönt. Hoppas hon inte blir för öm så vi inom en snar framtid kan ut på en liten tur.... Håller tummarna att foten fixar det så pass att man kan göra lite mer än att bara skritta.
Pratade med min läkare igår, som förresten är den bästa läkare jag träffat. Så himla förstående och snäll samt duktig på sin sak så klart. Men kära lilla cecilia har ju bytt adress till Småland igen och då kunde han inte göra mer än att skicka mig till en specialist som tydligen är jätte bra på just fötter. Men han finns då i Ljungby... detta är ett riktigt ihoptrasslat nystan det vill jag lova.
Så nu kan jag inte byta min adress förrän jag träffat den läkaren, skulle jag byta t.ex nu så kommer min fot få vänta länge innan en läkare kan titta på den, remisser och journaler som ska till rätt ställe och så.... inte bra detta!
Känns som jag börjat få ont av dom nedersta skruvarna, typ i fotknölarna och den blir ju så himla svullen, skulle behöva träffa någon angående det.
Så nu kan jag varken prata med dagis, Arbetsförmedlingar eller annat, måste ju ha adress här då!
Han förlängde min sjukskrivning en månad iaf, det sa han att han kunde utan att ens se foten.
Men börjar bli fasligt jobbigt att inte ha nåt att göra, frågan är bara vad jag kommer kunna göra, hmmm trassel som sagt.
Men detta ska nog gå att lösa, för det måste det ju på ett eller annat sätt. Men hade ju inte skadat om det bara var en eller två saker att ta i tu med.
Måste åka in till Arboga sen för att köpa mer inpregnering till Jalles regntäcke, lika bra att göra det riktigt ordentligt med dom här väder gudarna. Ta ut pengar till hovis måste jag komma ihåg oxå.
Tänk om allt sett annorlunda ut.... tänk om?.
Utan dig.
Smärtan tränger sig sakta längre in.
bäst att försöka skydda själen sin.
Men hur jag än försöker så är bilden av dig för stark.
Känns så svårt att gå på främmande mark.
Vi trodde vi var två.
Men nu vi tydligen ensama ska gå.
Inget av detta hemska vi vill minnas.
Men i mitt hjärta kommer du alltid finnas.
Önskar att allt bara varit bra.
Det var ju endast dig jag ville ha.
Som gjorda för varann.
Men allt bara försvann.
Jag nu friheten dig ger.
För vill inte såra mer.
Vill så innerligt ha allt tillbaka.
Allt det som man kommer sakna.
Vad gjorde vi för fel.
Men kanske bäst att inte älta mer.
Du har tagit en del av mitt hjärta.
Och det kommer alltid orsaka stor smärta.
Vill att du den delen ändå ska ha.
För någonstans gör det mig glad.
Vill bara du ska veta att min kärlek alltid varit sann.
Även om vi nu sårat varann.
Jag älskar dig.
( av: Cecilia Göransson)
tisdag 30 september 2008
ledsen, ja!

Sårad, absolut.
skriver inte bara om vad jag känner utan vad jag tror nån annan också känner. handlar ju inte om en utan TVÅ!
Vad har vi gjort,känner mig nästa helt tom.. vad hände. Är så jävla förtvivlad och ledsen. inte mest för att det förmodligen är över nu, utan det som gör mest ont är nog på sättet vi sårat varandra och alla hemska ord som vi sagt. Ville verklige inte såra dig. Allt handlar om nån dum jävla stolthet som jag tror vi alla bär på. Och som löses ut som en försvarsmekanism och tar över våra hjärnor och rationella tänkande.
Man måste på nåt skruvat jäkla sätt genomskåda den dumma stolthetens grepp om alla känslor, och lära sig att strunta i den och först då kanske man kommer att nå fram till varandra och förmodligen mycket snabbare. Stoltheten är bara ett barnsligt hinder som slösar bort all den fina tid tillsammans. Den typ av stolthet jag här pratar om är helt enkelt onödig.
Och jag önskade att jag vore botat och vaccinerad mot den.
Man ska inte behöva försvara vad man känner tycker och tänker. Alla har väl rätt till sin egen åsikt... men varför är det så svårt att leva efter det, varför ska man vara på varandra som hökar så fort den råkar kliva lite snett.... fy vad elak man är.
vad är syftet med att bara hålla på så som vi faktiskt gjort, och var det värt det?
Det har bidragit till stora sår, tårar, besvikelse, bitterhet och sist men inte minst så har vi tappat bort det som en gång var det allra viktigaste.... vår kärlek samt förmågan att visa den.
förlåt mig snälla du?
Jag känner mig som en soldat som försvarat mitt läger och på kuppen råkat skjuta en helt oskyldig. (vår relation) Och i slut ändan var lägret som jag försvarade nåt jag skulle glömma imorrn, medans den jag sköt sitter etsat i mitt minne för alltid.
Man är ju alltid två för att tryta men jag har nog svårt att leva med mitt samvete efter allt elakt vi gjort varandra. Och de eleka ord som jag sagt. och allt hemskt jag bidragit till.
Fick ett sms en gång och det stog typ; jag är inte så här egentligen, bara när jag är rädd!
Och det är ju så sant, när vi är rädda kan vi nog använda oss av dom mest drastiska taktiker, och det resulterar oftast i myket svåra efterskalv.
Vet inte vad jag ska säga mer än att jag önskar jag handlat annorlunda, och jag önskar att du förstod hur speciell du är för mig.
Hörde en låt med lisa Ekdahl igår, och tårarna började rinna på en gång. Så här kommer texten.
Lisa Ekdahl - Dom Band Som Binder Mig
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Då jag vet att jag gjorde allt jag kan
Ger jag mig rätten att ge upp
Det blir aldrig bättre
Vi kommer aldrig närmre
Vi är aldrig starkare
Än vår svagaste punkt
Kedjan är svag
Då länkarna felar
Och bojan runt foten väger tungt
Jag vill aldrig va något tungt för dig
Som hindrar dig från att resa dig upp
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Jag vill inte snärja dig, binda dig
Även om du säjer att jag får
Nej jag vill bara kyssa dig på munnen
Och säja tack för allt innan jag går
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Då jag vet att jag gjorde allt jag kan
Ger jag mig rätten att ge upp
Det blir aldrig bättre Jag vill alltid närmre
Längtans trådar snärjer oss som vill mer
Bunden till händer fötterna bundna
Tyngda faller vi ner
Och jag vill aldrig va nåt tungt för dig
Som hindrar dig från att resa dig upp
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Jag kan inte stanna du måste förstå
Kyssar och tack men nu måste jag gå
För jag vill inte vara din fångvaktarinna
Kyssar och tack,
det är hög tid för mig att försvinna
För dom band som band mig här,
har jag långsamt löst upp
Jag tror nog glöden slocknat, men ännu är det inte över, för inatt vill jag bara drömma om alla våra underbara stunder som vi faktiskt haft tillsammans Du och Jag. Tack!
Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.
Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå.
Lägg din älskade hand på min panna.
Än en liten stund är vi två.
Harriet Löwenhjelm, (1887-1918)
En sak till.
Kärlek är inte att titta på varandra,
utan att gemensamt se i samma riktning.
(av Antoine de Saint-Exupery)
GONATT!!
måndag 29 september 2008
vet ingenting!!

Det känns som jag sitter fast i kvicksand, och desto mer jag trampar desto djupare sjunker jag.
Varför funkar det inte... VARFÖR!!!!!!!! Vad gör vi för fel.
Vill känna mig trygg igen. vill känna att man mår bra i nuet, inte att man bara går och längtar tills det blir "bättre".
Det är ju nu livet är, det är ju nu det ska levas... inte sen för då kan det vara för sent.
Vill att "du" ska må bra med mig, vill att du ska lita på mig, vill att du behöver mig. Mår vi inte bra tillsammans så finns det bara en väg att gå.
Allt känns så himla trasigt och nedsmutsat, och jag har ingen aning om hur man kan reparera det... Hur myket vi än vill och försöker så verkar vi inte få rätsida på det ju.
Är man feg om man då inte orkar mer, är man en smitare om man inte orkar låta oss såra varandra så här.
Jag vill men kan ju inte, för viktigaste är ju att dom två vid sidan om oss mår bra, för dom har verkligen inte med detta att göra och kan inte rå för att vi inte tänker lika.
Men frågan är ju om man måste tänka så lika för att kunna leva ihop. viktigaste är väl att man vill sträva åt samma mål. Och åsikter ändrar sig ju hela tiden.
Man kan ju älta detta hur länge som helst.... precis som vi gjort.
men vad gör det för nytta.... Men vissa saker kan man heller inte bara glömma för stunden och se om det går över, för jag tror att desto mer man soppar under mattan ju större hög får du städa sen.
Det som göms i snö kommer fram i tö, så himla sant.
Man kan tro att man bara går vidare utan förändring, men gör man inget åt vissa saker så kommer dom ploppa upp i alla fall. kanske inte nu, imorrn eller om en veka men rätt som det är så står problemen där utanför dörren och knackar på. och vem säger att dom skulle vara lättare att lösa då.
Det jag egentligen vill ha sagt med det, är väl att man ska nog varken ta fö givet att den andre vill höra precis allt eller orka lyssna på precis allt, men man ska veta att den finns där i ur och skur. .... men man kan inte heller tiga ihjäl problem.
Och defenitivt inte tro att man kan rädda vissa situationer genom att ljuga.... för jag tror att det slår tillbaka dubbelt fallt.
Men som sagt mina problem står och stampar på samma ställe än, så det kanske är helt fel resonemang.
Önskar det fanns en handbok om sånt här, den som kommer på en som fungerar i alla förhållanden skulle nog bli stenrik.
Lev i nuet och känn att du har tillfredsställelsen just där du är - inte runt knuten.
Källa: Okänd
Så länge man inte ger upp, har man inte förlorat.
Källa: Okänd
Dags att vika in hovarna och försöka sova lite grann, önskar jag låg hos dig och du hade dina armar om mig som på bilden och att vi hade hittat ett sätt att lösa detta, hoppas morgondagen bara blir ett lite berg, för jag orkar inga Mount everest imorrn... puh.
Men finns en sak jag längtar så efter nu, och det är banan!! hi hi.
Natti natti.
Vart tog det som var VI vägen?
Ordets makt är fruktansvärd stor.
Att ord som sägs kan såra djupt är en sak som är säker. och att det man sagt kan man aldrig stoppa tillbaka in i munnen och få osagt.....
Känner mig helt totalt hjärndöd av allt tänkande och känslomässiga berg och dal banor.
Min högsta önska nu vore att allt bara hade fungerat utan att man behövde bestiga mount everest en gång om dagen.... Det är jobbigt vill jag lova.
Men jag kan inte sluta älska...... så vad gör man ???????????? blundar, men hur länge.
Vår kärlek var som vinden som stormade sig fram.
Den väckte liv i glöden som tändes och som brann.
Men vinden avtog sakta och elden den brann ut.
Och kvar fanns bara askan av det som fanns förut.
Men kanske under askan en liten glöd finns kvar .
Och vinden kanske åter blåser liv i det som var
För kärleken är ingen vind för kall. Ryskt ordspråkMan kan ju alltid hoppas att ryssarna har rätt!
onsdag 24 september 2008
Onsdag... sovit inatt!!
när Noel var med Stefan och
flyttade skördaren på trailern.

och gå upp och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad
jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny
jag har rätt mycket med mig själv
precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu
jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu
jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns
jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu
måndag 22 september 2008
Är det så här det skulle sluta... som
Jag känner mig bara så jävla lurad.
Två år... när jag egentligen inte var så viktig.
Men jag tänker inte gräva ner mig i detta. Jag ska nog fan få igång mitt liv igen.
Så jävla onödigt bara. Största problemet nu är väl frågan om vart man ska bo.... Gillar ju inte att bo i stan direkt hmmm =(
Men allt brukar ju lösa sig i slutet.
Nu ska Noel äntligen få börja dagis igen, då blir han glad, men han gillar nog inte tanken att inte få gå med sina gamla kompisar. Men han kommer nog in i det så småningom.
Och jag ska dra igång allt detta med att hitta ett jobb som kommer fungera med foten. Oj oj mycket som väntar så det finns inte tid till att vara ledsen mer.
Jag har ju klarat mig bra själv förr, så varför skulle jag inte göra det nu.
Synd bara att två år inte var så viktiga.
Finns mycket som kommer saknas mig här. Och många har berört mig mycket.
Men men, livet har sina total omvändningar.... och man vet aldrig vart resan slutar.
Önskar bara att detta hade fungerat och att vår resa hade fått fortsätta lite till =(
För trots allt så är det svårt att sluta älska!!
Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.
Källa: Nalle Puh - A.A. Milne
Livet är en skola
Min fot på morgonen
innan den svullnat, men
skillnaden är ju rätt stor
ändå.. tyvärr. Fula jävla
höger fot.
Finns många ordspråk man kan reflektera över som tex,
Delad glädje, dubbel glädje
Delad sorg, halv sorg.... Men jag börjar nog tro mer på, ensam är stark!!
Måste man alltid göra exakt lika mycket för varandra för att förtjäna den andras hjälp.
Jag känner mig så jävla värdelös som behöver hjälp med vissa saker, jag är envis som sjutton men en del saker går bara inte med min kära lilla fot =(
Måste säga att jag har tur som har en underbar mor, far, bror och systrar som jag vet alltid finns där och ställer upp i alla väder, TACK för att ni finns.
Red Stefans Pepsi här om dagen, delade känslor angående det. Super roligt och skönt att komma ut på en häst igen efter över tre månader, och lollo och jag skrattade en hel del och det var jätte skoj. men även jävligt ledsamt för min fot fixar knappt att sitta i en stigbygel.
Det blir för snett och jag kan inte använda höger skänkeln över huvud taget. Och då blir det att man liksom hamnar snett i sadeln för att man bara kan hålla trampet nere i vänster... knasigt och ledsamt.
Hoppas för allt i denna värld att den iaf blir lite bättre än detta, bara så jag iaf kan använda lite höger skänkel.
Springa kan jag väl överleva att inte göra men fy sjutton att inte kunna rida som innan =(
Ska träffa sjukgymnasten på fredag, väntar med egna utlåtanden tills experten sagt sitt (nervöst)
Så inom några dagar bär det av mot Västmanland igen, skönt att träffa familjen där hemma lite, nu i mitt total pausade liv. Kan undra när man får trycka på play igen...
Vill bara känna att jag är så pass viktig att man vill göra nåt för mig... trots att det kanske inte är det mest viktiga och mest prioriterade nu. Kan ju bara vara små saker som tex att åka och fika hos nån tillsammans eller bara göra nåt smått hela familjen... Begär inga resor till månen direkt.
Varför är jag saknad när jag inte är nära, men när jag är nära är jag den mest oprioriterade, ledsen men jag fattar ingenting. Känns nog bättre att inte vara nära men vara saknad.
Jag är inte den lättaste heller, men tror nog att vem som helst kan hålla med mig om att inte ens ett förhållande håller sig flytande genom hela livet utan extra flyt hjälp då och då.
precis som med en båt.... skulle vilja se en eka flyta hur länge som helst utan att man behöver göra ett enda handtag. Men den ser man efter för man vill ha den kvar, man vill inte se den ligga under vattnet nästa gång man kommer för att ta en tur i den... eller?
He he... jag jämför mig själv med en jävla eka, höga tankar jag har om mig.
Har hittat en riktig bra vän iaf, känns riktigt skönt att ha någon att prata med. Tack snälla Anna. Hoppas vi kan hjälpa varandra.
Nu ska Noel och jag pussla lite.
Det är verkligen ingen vidare mening med att uppleva intressanta saker som översvämningar, om man inte får vara två om dem. Det är bra mycket trevligare att vara två.
Källa: Nalle Puh - A.A. Milne
onsdag 17 september 2008
Natt ugglan!!
Men har så jädrans mycket att tänka på nu vad gäller allt, men jag tror nog att det bara finns en väg att gå snart.
Vi båda mår inge bra och vi är tydligen helt ofömögna att hjälpa och stötta varandra, vad finns det att göra.
Känner mig känslomässigt uttömd, Skulle bara vilja veta vad Stefan vill.... ibland känns det som att han är rädd för att fortsätta i det här förhållandet pga både det ena och andra, och då känner jag mig så otrygg och oönskad att jag inte vet vad jag ska göra.
Finns så mycket tankar kring detta, jag vet att jag älskar honom iaf men det kanske inte räcker.
Åker jag härifrån nu så kommer jag aldrig bo här igen, det är väl det enda jag kan känna mig riktigt säker på.
Herregud Noel måste ju ha ett tryggt och stabilt hem och inte leva som nån zigenare och flacka fram och tillbaka.
Önskar bara att sånt som sägs ibland också inträffade, känner mig liksom sviken på nåt sätt. tror liksom inte på saker som lovas. är så himla van att det inte blir så för det finns alltid nåt som är viktigare =(
Men måste säga att jag kämpar på bra med fossingen iaf, trots att den gör jävligt ont!!
Försöker gå så mycket jag kan, för att leva med den som den är nu vet jag inte om jag orkar med... halta Lotta. he he
Nåt jag saknar är ju självklart min häst. men små saker som att bara gå ut i skogen en sväng eller att kunna gå normalt i trappen, slippa ta kryckan så fort det är ojämt... Och jag saknar att kunna springa med Tollen typ när han ska cykla. Vet inte hur jag ska kunna lära honom det nu utan att jag kan springa med bredvid, Tråkigt!
Men vi har varit ute mycket idag, skördat hans präktiga havre och gjort kärvar som han ska ge fåglarna i vinter.
Gud vad jag älskar min lilla Tolle =)
Man får bara vad man ger, och man ger bara vad man redan fått. /Karin Boye
Eh ännu tröttare nu
ett får, två får, tre får zzzzzzz.
Om det ändå vore så lätt.
Kl är 02:07, ÅHH Gonatt.
Trött Trött och TRÖTT
Imorrn (idag) ska Noel och jag skörda hans havre, det har han längtat efter.
Ska ta lite kort på det.
Ska se klart på Jordan rättsläkare sen får jag göra ett nytt försök med John blund.
Wish me luck.
Oj höll på att glömma ordspråket =)
*Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.
Albert Einstein
måndag 15 september 2008
Bättre än inget!
Idag var Noel och jag till Gislaved och handlate lite, mest för att komma iväg hemifrån, blir annars lite långsamt på dagarna.
Längtar efter min kära lilla häst iaf.
Ett litet ord språk =) Natti
"Vänskapen gör varje börda lätt."
John Gay
måndag 21 juli 2008
*När ska det vända, oturen!
tjoho igen, som vanligt har det dröjt några dagar... he he men händer ju inte så mycket i mitt liv just nu så jag måste samla på mig lite=)
Känns som min blogg har blitt lite av en negativitets sida, måste bli ändring på det för händer faktiskt lite skoj i mitt liv oxå men först måste jag få ventilera lite skit.
Fick fara till akuten i lördags, jag Stefan och Tolle, jag hade fått infektion i såren där fixations stativet satt...otippat att ALLT händer mig!! Men allvarligt ska man behöva sitta sju hela timmar för att få en röntgen och penicillin.
Man skulle kunna säga att vi var vråååål hungriga när vi åkte därifrån, så det fick bli Mc Donalds.
När Noel fått sina kyckling bitar så glömde han hur jobbig hela dagen varit. Åh herre gud vad han åt, stackarn hade ju bara fått en banan sen nio på morgonen.
Jag skulle ju ta allt skit på samma gång så bäst jag fortsätter. Har kräkts typ flera ggr idag och legat med svettningar och frossa om vartannat, skit skumt och äckligt. Kom på sen att illa måendet är ju säkert penicillinet och det andra är nog abstinens efter morfin tabletterna som jag håller på att trappa ner med... ruskigt.
Inte nog med detta så håller sambo livet att knaka i alla fogar som finns om det ens finns några fogar kvar, detta efter bara några dagar. Hur kan man längta efter nån så mycket för att sen bara vara osams. Har börjat fundera lite över detta och ställer mig frågan om man njuter på nåt konstigt sätt av att må så piss när man bråkar för att man mår så toppen när allt sen är bra (en liten stund) lite som en sadist typ. Eller är man hela tiden ute efter att vilja reparera och rädda för att det ger en tillfreds ställelse när man för stunden tycker att man gjort ett bra jobb... Vore ju så lätt om man inte älskade den andra halvan i förhållandet så jävla mycket. Man skulle ha en Off knapp att trycka på och sen bara gå vidare, för smärtan när det gäller kärlek ger sig ju på hela ens själ utan att ens fråga först. Hade ju inte varit tillbaka i Småland igen om jag inte älskade Stefan och om jag inte trodde på oss, men vi får ju aldrig leva ett lugnt liv utan massa incidenter så det tror jag det, att fogarna snat måste bytas ut. ja jag vet inte men detta med samliv är ett helt outömligt ämne och jag lär återkomma om det. Om inte annat för att ventilera min själ.
Antingen måste vi båda gå in för en drastisk för ändring som båda är villiga att försöka genomföra för man älskar varandra, eller så får smärtan sno min själ ett tag. Men i ett förhållande ska man vårda varandra inte bryta ner varandra... och sist men inte minst, jag är inte den lättaste att leva med heller så lägger absolut inte hela skulden på nån.
Men visst läker väl tiden alla sår, eller?? Så kanske dags att bara gå vidare, vad vet jag.
Åh puh, det var allt tråkigt nu till lite roligheter. På tiden va?
En vän som bor i krokarna svängde oväntat förbi idag tillsammans med hennes lilla dotter. Det var verkligen jätte skönt att träffa nån och prata lite skit. Snällt av dom att titta förbi och pigga upp en lite =) Dom stannade kvar på mat och kaffe (utan kaka) hi hi måste nog baka lite imorrn om jag orkar. Men vi lider av nåt som kallas kakmonster i detta huset och vet ej hur man får bukt med dom, bakar mera kanske.
Lollo och Noel bakade idag, dom smet iväg på förmiddagen och sa inte vad dom skulle göra men kom hem med blåbär som dom sen gjorde paj av.
Noel tyckte det var jätte skoj, måste verkligen ge lollo en eloge för att hon är så snäll och tar med honom på sånt och ut till kaninerna mm. nu när jag är så tråkig.
TACK LOLLO!
Har inte blitt så mycket kort tagna på ett tag tyvärr, men ska försöka ändra på det här framöver.
Men nu är det nog dags att försöka sussa lite. Men först ett litet ordspråk.
Natti natti.
*Aldrig älskade jag dig så djupt som när jag höll på att mista dig.
tisdag 15 juli 2008
*Smärta, flytt och irritation.
Stefan kom och hämtade Noel mig och Gizmo (hunden) i lördags, samt en full hästtransport med våra pinaler. Vi kom iväg lite senare än planerat typ vid åtta på kvällen och var inte hemnma förrän halv ett. Så det var bara att slänga sig i sängen och nanna... kramas också förstås tihihi =)
På söndagen fick stackars Stefan packa ur alla saker själv, medans jag bara pekade vart allt skulle ta vägen.
Fy vad jag hatar att allt är en enda röra nu med grejor och så, när man inte själv kan flytta på saker och ting. Stefan tog mig även på en liten sight seeing tur i rullstolen runt gården, måste säga att alla mina blommor i rabatterna är super fina. Lönade sig att köra massa jord (gammal skit) från dynghögen i våras.
Fick även se vart Stefan med hjälp av Håkan och hans traktor grävare grävt bakom huset.
De har gjort ett stort hål mot väggen ner mot källaren för där ska bli en källar ingång. Herr Sjögren ligger inte på lat sidan inte.
Det var ju dags att plocka stygnen på mitt ben idag och Lollos mamma som är sjuksköterska var jätte snäll och kom och hjälpte mig med det, vi räknade och trettio stygn har dom snyggat till lilla fossingen med. Blir inga trevliga ärr direkt, inga ärr är väl trevliga i och för sig men dom hade ju kunnat fått vara lite mindre. Men nu kanske man vinner när vi ska jämföra ärr nästa gång he he. Man måste försöka hitta nåt positivt i allting och det är nog det enda jag kan komma på när det gäller detta.
Gårdagen ägnades oxå åt att få lite ordning här hemma, men det är ju annat som kommer emellan hela tiden som tex en fotled som börjat göra fasligt ont. vad ni än gör så håll era fotleder hela för detta är rent ut sagt ett helvete.... BLÄ!!!
Men på em tog vi oss en välförtjänt tupplur Stefan, jag och Tollen, det var dö gött.
Idag kom jag inte upp ur bingen förrän vid elva, men med tanke på att jag somnade runt tre så är det ju rätt normal tid ändå. Käkade frukost/lunch sen åkte vi hela familjen till Gislaved för att handla käk. Sjutton vad dyrt det blitt med buka fylla 1000 riksdaler och tycker ändå att man inte fick överdrivet mycket för dom pengarna.... men men äta bör man annars dör man.
Idag lagade min mästerkock Sjögren pannkakor och ärtsoppa Mumma.
Har gjort lite onödiga dumheter idag oxå, Kan ju liksom inte ta detta riktigt med att inte kunna göra vissa saker så jag har hoppat på ett ben och burit saker hit och dit, dumt dumt och mycket DUMT. Inte nog med att man blir jävligt trött och svettig och får typ kramp i vänster skinka och ben ... eh nej utan först så skulle jag till och tappa en korg i trappen när jag nästan var uppe, men då kom Stefan och hjälpte mig med den. Sen så hade jag lite filmer och en väckarklocka och lite tidningar mm i famnen, och lite mer än halvvägs upp så ramlade jag och satte hela foten som stöd för att inte hela jag skulle dra nerför trappen och AJ vad det gjorde ont.
Jag är ju sån att jag har svårt att känna mig besegrad så jag tog lite tvätt och kastade nerför källar trappen för jag tänkte att jag iaf kan tvätta själv, men halvvägs ner denna gång så bara vek sig trotjänaren (vänster ben) och jag körde den brutna foten rakt in i betongen och denna gången var det AJ AJ AJ !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Tårarna bara sprutade. Stefan fick hämta mina starka morfin tabletter sen satt jag en stund för att dom skulle ge verkan.
Allt detta medför ju att man blir fruktansvärt trött, ledsen, frustrerad och lätt irreterad och gissa vem det går ut över, ja just det Stefan. Som om inte han har nog att tänka på med matlagning, barn, källartrappan, få igång företaget alla hästar etc... etc.
Men jag vill så gärna få allt på sin plats för då behöver jag inte be alla om hjälp lika mycket med att hämta saker och så. Usch jag är nog inte ideal kvinnan just nu.... Förlåt mig.
Har legat i sängen från kl halv tio nu, och såren har gått upp lite på några ställen och blöder en del, attans.
Men nu har jag tejpat ihop så gott det går så hoppas det blir bra. Men smärtan är ibland outhärdlig, blir galen. Den blev så svullen när jag hade ur den ur lockålådan att jag trodde jag skulle svimma när den skulle till sin plats där igen.
Kan inte sova för det bara värker och detta är ju ett alldeles ypperligt sätt att fördriva tiden med och för att försöka tänka på nåt annat, blir bara lite långt och tråkigt att läsa. Tur att ingen är tvingad till det, som när man i skolan ibland bara fick en bok i handen och läraren sa.
-här läs den här och skriv en recenssion. Det slipper ni iaf hi hi =)
Har fått strikta order från min för närvarande högra hand (Stefan) Han sa så här
- Imorgon är det du som bara ligger här och inte öppnar den där (lockålådan alltså) på två dagar.
Hmm rätt gött att inte behöva göra nåt..... om man gillar sånt dvs =( men får väl bli Hem till gården, våra bästa år och allt vad det nu heter.
Ja just ja, höll ju på att glömma vad duktig min lilla Noel varit idag. Han har burit massor med saker åt mig och hjälpt mig hänga upp kläder i garderoben och så... Då tjänar man en slant att lägga i sparbössan. Duktiga lilla Tollen =)
Nu ska sillen se lite på tv och ta några tabletter till.... fot j..el GRRRR!!
Natti natti.
tisdag 8 juli 2008
*Förena nytta med nöje
Har tagit av gipset och fått ett som man kan ta av för att kunna röra leden, behövs för att behålla all rörlighet som går. Min nya kompis runt foten kallas visst lockålåda... (lock och låda) och är tjusigt ljusblått. Önskemål från Noel. Åter till röntgen om sex veckor, det betyder att jag kan fara hem till småland tills dess.
Stefan och Lollo... where on our way!! Vi längtar så Tolle och jag.
När vi ändå var i Örebro passade vi på att gå till stora holmen bredvid sjukhuset. Där finns lekplats, lite djur,mini tåg och en liten stad med små vägar för barn. Där kan dom köra tramp bilar som man måste stanna vid rödljus , åka rondell mm. Men roligast tyckte nog Noel var att åka mini tåget runt holmen tillsammans med mamma, morbror och moster. Det är himla fint där ute faktiskt, kanon plats om man vill ta med familjen på en picknick. (Går ju även att köpa fika där)
Vi tog även en sväng upp i vatten tornet Svampen, hade faktiskt tänkt att äta lunchen där men lill mannen i sällskapet hade i egen regi redan bestämt Mc Donalds. Så det fick ju bli så.... inte för att vi hade så mycket emot det, speciellt inte Erika som ville ha Mc flurry.
Måste även ge ett bananskal.. eller vad brukar man säga? till Mc Donalds handikapp anpassning. Total j..la katastrof ju. Dörrar utan själv öppning som dessutom ska dras utåt, helt omöjligt att göra själv i rullstol. Alldeles för trångt mellan borden och dom har ju precis bytt till den nya inredningen.... BBUUUU!!
Har aldrig tänkt på sånt innan men gör verkligen det nu, ska ju inte behöva ta en rullstolsburen den dubbla tiden på sådana ställen och i affärer.
Appropå affärer så var vi även en sväng till Rusta, Matti skulle ha en häcksax.
Passade på att köpa lite schampo och balsam i även denna extremt o genom tänkta butik =( Gick inte att ta sig fram med rullstol på vissa ställen. Kanske låter gnällig men tycker såååå synd om alla i rullstol om det är så här det är för er. Fy skäms på oss andra som inte tänkt på er!
Nu är vi hemma i soffan igen, med datorn i knät... eh nehä.
Får så in i bomben ont av att fara runt så här, men skönt att Noel fick göra lite roligt idag iaf. För som sagt mamma är ju inte den roligaste just nu.
Tv Time..
Natti natti.
måndag 7 juli 2008
*Nu börjar folk komma och titta på valparna.
Idag har det varit mycket folk här och tittat på valpar.
Dom sista skulle ha en tik men kunde inte välja mellan dom två som var kvar så dom ville köpa båda .... lite roligt =)
Nu har vi bara tre pojkar kvar av sju små voppsingar.
Min fot värker bara mer och mer tycker jag, inget roligt.
Får se vad farbror doktorn säger imorrn, brukar inte vara nervös men är faktiskt det nu.
Och inget blir bättre av att längta efter Stefan, hoppas jag kan åka hem till Småland snart.
Har legat mest hela dagen faktiskt, noel låg en stund hos mig och myste i köks soffan, det var gött.
Nu sprang han iväg och skulle se på sommar torpet med mormor, han är ju rolig.
På bilden ligger Mea, min tik som är mamma till fyra av dom sju hundvalparna.
Nu får det nog bli sommartorpet för mig med.
söndag 6 juli 2008
*Noel hemma igen.. =)
Idag kom min kära sambo Stefan hit med Noel.
När jag gjorde illa foten så fick han följa med Stefan hem till Småland, en fem åring är inte så lätt att underhålla just nu.
Men nu längtade jag alldeles för mycket så två veckor ifrån morsan fick räcka tycker jag.
Men Noel har det verkligen inte gått nån nöd på, för att underhålla Tolle skulle Stefan nästan ha medalj för... TACK!!
Stefan red min polle häst Jalonica( även kallad Jalle) på ridbanan, och jag måste säga att min Stefan är verkligen duktig på att rida. Jalle gick jätte fint, lite svag i en sida och i en galopp men hon är så himla fin när hon bara rullar i galoppen. Fy sjutton vad jag kommer sakna att rida henne =(
Hoppas verkligen att Stefan kan fortsätta rida henne då och då för han gör det så bra.
Och jag tycker det är så synd om hon bara ska gå och göra ingenting i flera månader, nu när vi hade kommit igång ordentligt både med träning och lastning.
Senaste gångerna har hon ju bara gått in i transporten.
Sen åkte Syster, mor, far och Tolle upp till ridskolan för syster Erika skulle träna tornerspel.
Stefans mamma Gulli var oxå med hit och hon ville så gärna se Arbogas äldre del, så jag Stefan och hon åkte en liten sväng inne i Arboga. Måste säga att man blir verkligen hemma blind för nu när dom satt bredvid och tyckte det var så himla fint med alla gamla hus och rosor som klättrade över staketen så fick man en annan syn på allt.... Herre gud vad fin stad Arboga är.
Efter lite sight seeing så körde dom upp mig till ridskolan, för att "bara" stå och titta på träningen.
Detta blir inte roligt.... jag vill ju oxå vara riddare i Augusti.
Tanken med flytten hit var ju lite pga att jag så gärna ville rida Tornerspel i sommar. Så att bara se på är inte det ultimata nöjet nu direkt... Snyft=( . Men men dom är riktigt duktiga nu även utan mig hihihi.
Stefan och Gulli tittade oxå en liten stund men sen var dom tvugna att åka, har ju ändå trettio mil hem. Dom kanske är hemma runt elva eller nåt.
Men jag saknar redan min Stefan, tur att mammas bästigaste lilla älskling är hemma och kan ligga och kramas inatt.
Nej nu är det nog dags att vika in hovarna och drömma om herr Sjögren (Stefan)
Natti Natti..












