tjoho igen, som vanligt har det dröjt några dagar... he he men händer ju inte så mycket i mitt liv just nu så jag måste samla på mig lite=)
Känns som min blogg har blitt lite av en negativitets sida, måste bli ändring på det för händer faktiskt lite skoj i mitt liv oxå men först måste jag få ventilera lite skit.
Fick fara till akuten i lördags, jag Stefan och Tolle, jag hade fått infektion i såren där fixations stativet satt...otippat att ALLT händer mig!! Men allvarligt ska man behöva sitta sju hela timmar för att få en röntgen och penicillin.
Man skulle kunna säga att vi var vråååål hungriga när vi åkte därifrån, så det fick bli Mc Donalds.
När Noel fått sina kyckling bitar så glömde han hur jobbig hela dagen varit. Åh herre gud vad han åt, stackarn hade ju bara fått en banan sen nio på morgonen.
Jag skulle ju ta allt skit på samma gång så bäst jag fortsätter. Har kräkts typ flera ggr idag och legat med svettningar och frossa om vartannat, skit skumt och äckligt. Kom på sen att illa måendet är ju säkert penicillinet och det andra är nog abstinens efter morfin tabletterna som jag håller på att trappa ner med... ruskigt.
Inte nog med detta så håller sambo livet att knaka i alla fogar som finns om det ens finns några fogar kvar, detta efter bara några dagar. Hur kan man längta efter nån så mycket för att sen bara vara osams. Har börjat fundera lite över detta och ställer mig frågan om man njuter på nåt konstigt sätt av att må så piss när man bråkar för att man mår så toppen när allt sen är bra (en liten stund) lite som en sadist typ. Eller är man hela tiden ute efter att vilja reparera och rädda för att det ger en tillfreds ställelse när man för stunden tycker att man gjort ett bra jobb... Vore ju så lätt om man inte älskade den andra halvan i förhållandet så jävla mycket. Man skulle ha en Off knapp att trycka på och sen bara gå vidare, för smärtan när det gäller kärlek ger sig ju på hela ens själ utan att ens fråga först. Hade ju inte varit tillbaka i Småland igen om jag inte älskade Stefan och om jag inte trodde på oss, men vi får ju aldrig leva ett lugnt liv utan massa incidenter så det tror jag det, att fogarna snat måste bytas ut. ja jag vet inte men detta med samliv är ett helt outömligt ämne och jag lär återkomma om det. Om inte annat för att ventilera min själ.
Antingen måste vi båda gå in för en drastisk för ändring som båda är villiga att försöka genomföra för man älskar varandra, eller så får smärtan sno min själ ett tag. Men i ett förhållande ska man vårda varandra inte bryta ner varandra... och sist men inte minst, jag är inte den lättaste att leva med heller så lägger absolut inte hela skulden på nån.
Men visst läker väl tiden alla sår, eller?? Så kanske dags att bara gå vidare, vad vet jag.
Åh puh, det var allt tråkigt nu till lite roligheter. På tiden va?
En vän som bor i krokarna svängde oväntat förbi idag tillsammans med hennes lilla dotter. Det var verkligen jätte skönt att träffa nån och prata lite skit. Snällt av dom att titta förbi och pigga upp en lite =) Dom stannade kvar på mat och kaffe (utan kaka) hi hi måste nog baka lite imorrn om jag orkar. Men vi lider av nåt som kallas kakmonster i detta huset och vet ej hur man får bukt med dom, bakar mera kanske.
Lollo och Noel bakade idag, dom smet iväg på förmiddagen och sa inte vad dom skulle göra men kom hem med blåbär som dom sen gjorde paj av.
Noel tyckte det var jätte skoj, måste verkligen ge lollo en eloge för att hon är så snäll och tar med honom på sånt och ut till kaninerna mm. nu när jag är så tråkig.
TACK LOLLO!
Har inte blitt så mycket kort tagna på ett tag tyvärr, men ska försöka ändra på det här framöver.
Men nu är det nog dags att försöka sussa lite. Men först ett litet ordspråk.
Natti natti.
*Aldrig älskade jag dig så djupt som när jag höll på att mista dig.
1 kommentar:
Hej Cissi!
Nej, tiden läker kanske inte alla sår. Men dom bleknar! Det lovar jag dig. Hoppas att du mår bättre snart. Du har fått gå igenom tillräckligt nu. Tänker på dig.
Kram Anna
Skicka en kommentar