Tänk vad illa det kan gå när man gör en avsittning från hästen....
Skulle hoppträna i paddocken på midsommardagen och trippen till ridbanan blev lite längre än planerat.... typ elva dagar på sjukhus =(
Och jag kan säga så här, att mina tankar går verkligen till er alla som ligger eller har legat allvarligt sjuka på sjukhus under långa perioder.
Att inte kunna gå ur sängen, kisssa, göra nummer två, eller ens kunna duscha är extremt påfrestande för psyket, och det var ändå bara under en kort period.
När jag landat bredvid min kära häst så satt foten 90 grader åt fel håll, den pekade liksom in mot det andra benet... attans.
Ambulansen var ju då ett faktum... dom kom och gav mig en riktigt otäck medicin som man blev helt paranoid av, plus att jag slutade visst andas en stund av den. Typiskt.
Men det var nog bra att få den med tanke på att dom skulle räta ut min kära fot och försöka ta av... eh nej KLIPPA sönder mina älskade ridstövlar (Jag gillade dom)
Där fanns iaf en fot som hade lyckats gå av helt och hållet men inte blitt en öppen fraktur.... nån tur ska man väl få ha när man precis hållit andan ofrivilligt.
Foten paketerades i nån uppblåsbar manick.. AJ AJ AJ.
Hade det funnits en yxa till hands hade jag nog inte behöva fundera länge över vad man kunde göra med den...
Min sambo Stefan fick oxå åka ambulans, fast i framsätet, lyx.
Men jag fick iaf både blåljus och sirener in mot Örebro.
Akuten nästa.
Nu fick jag paranoid medicin igen, och cissi sket i att andas för andra gången. Trodde faktiskt inte dom tänkte ge sig förrän man hade haft ihjäl mig pga av ett benbrott.... Puh but i made it.
Röntgen var nästa etapp, och det visade sig att båda benen i benet var av, ett på flera ställen, båda fotknölarna trasiga, båda ledbanden var av och bitar i leden var splittrade. Doktorn sa att jag hade gjort ett bra jobb som inte missat nåt och att det inte fanns nåt som var helt =( Snacka om otur.
Sen bar det iväg till operationen, minns att jag fick spinal bedövning i ryggen, blev förlamad, fick kateter och somnade, GÖTT!
Vaknade med en ställning fast borrad i benet som fick sitta i fem dagar för att svullnaden skulle gå ner sen blev det operation igen.. skam den som ger sig.
Men nu fick jag två plattor och sexton skruvar... generöst va? Med tanke på vad titan kostar.
Får absolut inte stödja på den på minst 2 månader, kanske aldrig kan springa mer, får inte köra bil på ca tre månader...... Sjukskriven till att börja med tom 5 oktober... men blir nog minst ett halvår.
Så lite kan göra så STOR skada.... är tammefan helt jävla otroligt.
Ont ont... fick tillslut en morfin pump där jag kunde bestämma själv när jag behövde smärtlindring (max var sjätte minut)
hade den i några dagar.. Nice he he.
Nej skämt osido den hjälpte verkligen.
Men nu är jag iaf fall hemma (borta hos mina föräldrar)
Ska röntga foten igen på tisdag den 8/7.... och jag hoppas för allt i världen att den ska se bra ut..
Så, det var nog bara början på en lång historia.... Bilderna säger ju lit oxå.
Natti natti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar