måndag 29 september 2008

Vart tog det som var VI vägen?

Finns bara en sak att säga egentligen just nu.....
Ordets makt är fruktansvärd stor.
Att ord som sägs kan såra djupt är en sak som är säker. och att det man sagt kan man aldrig stoppa tillbaka in i munnen och få osagt.....
Känner mig helt totalt hjärndöd av allt tänkande och känslomässiga berg och dal banor.
Min högsta önska nu vore att allt bara hade fungerat utan att man behövde bestiga mount everest en gång om dagen.... Det är jobbigt vill jag lova.
Men jag kan inte sluta älska...... så vad gör man ???????????? blundar, men hur länge.


Vår kärlek var som vinden som stormade sig fram.

Den väckte liv i glöden som tändes och som brann.

Men vinden avtog sakta och elden den brann ut.

Och kvar fanns bara askan av det som fanns förut.

Men kanske under askan en liten glöd finns kvar .

Och vinden kanske åter blåser liv i det som var

För kärleken är ingen vind för kall. Ryskt ordspråk

Man kan ju alltid hoppas att ryssarna har rätt!

Inga kommentarer: